Home is where the heart is

 
Hej hörrni!
Det har gått en hel helg sedan vi hördes sist, men jag ville ärligt talat bara njuta av nuet. Jag tog med mig datorn, men det slutade med att den ändå fick ligga orörd. Orsa är otroligt idylliskt, det var fågelkvitter i trädgården hela tiden, hundarna sprang lösa tillsammans (vår Alfred och svärisarnas Jason) och allt var liksom bara lugnt. Jag vet inte om det framgår i bloggen, men vår vardag hemma i Uppsala och Stockholm rusar alltid fram; det är pendlande, prestationsbaserade jobb och väldigt lite tid till att bara koppla av. Det känns som om vi knappt hinner sätta oss i soffan på fredagkvällen innan det är måndag igen. I Orsa är det en helt annan takt, allt går liksom i sin egen takt och det är okej. Man flyter bara med. Det var precis vad vi behövde just nu, faktiskt.
 
 
Midsommarafton spenderade vi som sagt hos Jonathans föräldrar. Vi började morgonen med en stadig frukost, gjorde iordning oss och Åsa band så fina blomkransar. Vi fikade jordgubbstårta, åt lunch på sill, lax och potäter och åkte till ett ställe som heter Stackmyra där vi såg på när spelmännen kom vandrande längs med vägen, hur stången restes och barnen dansade runt stången. Många besökare - både unga och gamla - hade folkdräkter med sitt sockens färger och mönster. Sen åkte vi hem och fortsatte firandet med kubb, grillning och någon svensk klassiker på TV att slötitta på. Det var en väldigt fin dag och jag tyckte det var kul att få vara med på ett lite mer "traditionellt" firande för såhär har jag nog aldrig firat midsommar förut!