Ett tomt, ihåligt skal

 
Sitter på stolen & tittar ut genom fönstret. Ute är det kallt; trots det har jag kedjerökt nästan hela dagen. Vet att det inte är bra, borde sluta röka men klarar inte att bryta vanor som känns bra för stunden just nu. Mår inte tillräckligt bra. Det gör jag väl aldrig riktigt.
 
Tomhet. Jag är tom. Jagar efter varenda känsla som om jag vore missbrukare & känslor var min kick. Vad som helst som får mig att känna; jag välkomnar nästan ångesten för det är i stort sett bara då jag inte känner mig som ett ihåligt, tomt skal. Försöker tvinga mig själv att bli kär, eller iallafall tycka om. För alla andra tycker ju att jag borde vara det, kär alltså. Det ska man nämligen vara när man är i tidiga tjugoårsåldern. Sådär stormigt & passionerat kär, sen ska man få hjärtat krossat & känna sig lika passionerat ledsen som man tidigare varit kär. Helst ska man ha upplevt det några gånger. & här sitter jag i mitt fönster & är tom. Jag har aldrig varit kär. Jag har nog inte ens tyckt om, inte på det sättet.
 
I sängen ligger kurslitteraturen. Jag har inte ens tittat på den trots att jag köpt den för alldeles för mycket pengar. Imorgon är det deadline, men jag orkar inte. Bredvid ligger mobilen med en display som lyser upp lite nu & då. Det är vännerna i programmet. Fick tacka nej till en utgång för jag orkade inte klistra på leendet mer. Orkade inte låtsas som om jag känner. Eller känner gör jag kanske? För jag är trött, så otroligt trött. I badrumsskåpet ligger en ask med Mirtazapin som jag fått av psykoterapeuten så att jag ska kunna sova. Dom funkar inte. Jag blir bara tröttare, men jag sover inte.
 
Katten hoppar upp bredvid. Trycker upp sitt lilla tryne tätt intill mitt & spinner. Tänker att det är tur att jag har honom, han är alltid nära när jag inte mår bra. Tänker att jag kanske borde hoppa av programmet & klippa vissa människor i mitt liv, för sen jag började universitetet kom ångesten tillbaka ännu mer. Men en utbildning måste man ju ha. För man måste bli nåt. Framgångsrik, till exempel. Eller bara en allmänt skön människa som får andra att känna sig bra. Men jag orkar inte plugga & jag orkar inte skratta, skämta & ta hand om. För hur gör man det när man inte känner?
 
Det är över ett år sen nu. Ett år sen jag kände mig så tom. Ibland glömmer jag bort att jag varit där. Kanske förtränger jag det. Men ibland, bara ibland tvingar jag mig själv att minnas. Inte för att jag nånsin vill vara där igen utan för att det är viktigt att komma ihåg. Då blir jag tacksam, för nu orkar jag & jag känner & jag är kär & jag skrattar. Jag pluggar inte längre & jag tog steget att schasa ut giftiga människor ur mitt liv. För nånstans där mitt i mörkret hittade jag ett litet ljus & drog mig upp. Sakta men säkert återvände jag ännu en gång till att fungera & sen till att leva. Min ångest är något jag aldrig helt kommer komma undan, tyvärr. Men eftersom att jag aldrig mer vill bli beroende av den för att känna att jag känner nånting, vad som helst, har jag lärt mig vilka verktyg som funkar för mig för att inte hamna där igen. Nu sitter jag i soffan & ser ut på natten genom fönstret. Tacksam. Nu är jag tacksam.

Helglista

// bjuder på en bild från häromdagen då jag kände mig lite mindre trött & fotovänlig än idag //
 
Eftersom det är fredag & uppdateringen varit lite knackig den här veckan tänker jag att vi inviger den här kommande helgen med en liten helglista som jag hittade hos fina Alice!
 
Bäst hittills denna vecka: Att Jonathan hjälpt mig extra mycket hemma nu när jag varit krasslig. Häromdagen stod baconpasta med pesto på bordet när jag kom hem, igår var middagen & även tvätten klar. Så fantastiskt att komma hem till!
 
Sämst hittills denna vecka: Igår när jag lyckades sätta mig på fel buss hem, fick hoppa av & sen åka tillbaka för att vänta på nästa buss & kom hem en timme senare än jag skulle, haha 
 
Det här tänker jag mycket på: Oj, jag vet inte. Just i detta nu såhär på kyliga morgonkvisten tänker jag på hur skönt det vore att återvända till vår varma säng. Mvh klarar inte när graderna ligger på under 15 & har sovit dåligt hela veckan
 
Vad jag har på mig idag: Rutiga byxor, ankelboots & en svart stickad tröja (alltså inte det jag har på bilden här ovan, hehehehe)
 
Fredagssminket: Ögonbrynspenna & mascara som alltid på sistone. Orkar inte sitta med något mer avancerat
 
Nästa vecka ser jag fram emot: Att åka på utbildningen som jag ska gå för nya jobbet så jag får mer verktyg till att bli en så bra säljare som möjligt!
 
Vad jag gör denna fredag: Jobb till 16, sen hemma & couchsurfa om jag får bestämma, haha 
 
Morgondagens planer: Ingen aning faktiskt, tror den här helgen blir lugn eftersom jag fortfarande mår sisådär
 
Söndagens planer: Samma här - ingen aning, haha .. Vi är inte sådär jättebra på att planera våra helger i ärlighetens namn

Where did the sun go?

 
Godmorgon!
Den här selfien knäppte jag häromdagen påväg till jobbet. Då sken morgonsolen genom bussrutan, fåglarna kvittrade & även om det var frost ute var det skönt att stå mitt i solljuset. Idag ser det inte riktigt likadant ut, för imorse möttes jag istället av grå himmel, blåst & spöregn. Än sålänge har solen inte ens tittat fram.
 
Igår var jag hemma sjuk då jag under natten hade feber & magen inte riktigt ville samarbeta med mig. På kvällen tog vi oss till mina föräldrar för att äta & för att Jonathan skulle hjälpa dom med något fel på min lillebrors Xbox. Sen var det inte mycket mer; vi åkte hem & jag la mig tidigt efter att vi sett Lyxfällan. Imorse tog jag mig upp för att åka till jobbet & där står jag nu - utanför trapphusets port i väntan på att den ska låsas upp.